Annelie Pompe blogg 
Adventure partners
Devold
Supporters & friends
Arkiv
It’s what most people would call a culture shock. 24 hours ago I was a hippie, walking underneath a hot sun on a dirty road following some goats, avoiding to step in their feces with my worn flip flops. I had just come back from a training session of a 85m freedive and could still feel the dive in my body, a soft humming memory. I didn’t have to pack before traveling,… Läs mer
It was one of the last dives in Dahab. I closed my eyes as I left the surface behind. Somehow it made the water more soft against my face. I heard all the sounds of the sea, as if closing my eyes made the other senses stronger. The sound of blue hole is special, unlike the sound of other places in the sea. I can hear some bubbles from faraway scubadivers. I… Läs mer
Det ligger något hotfullt över flygplatsen. Kanske är det bara jag som inbillar mig, eller spökar mammas oro i telefonen för några dagar sedan. Eller är det fler poliser här? Är deras blickar oroliga? Jag går snabbt men försiktigt från flygplanet till ankomsthallen, som om flygplatsen skulle kunna explodera när som helst. Hjärtat slår hårt och de Italienska turisternas röster är gälla. Jag noterar att jag noterar allt som händer omkring mig…. Läs mer
Jag kommer alltid att älska Dahab. Jag blev trött på staden när jag bott där för länge, men jag älskar att komma tillbaks. Jag älskar att gå längs välbekanta gator och känna den vanliga lukten som är en blandning av hav, öken, matos och sopor. Jag gillar att känna igen de som lever kvar, och att de känner igen mig. Jag gillar att äta nästan likadana maträtter som förut och att se… Läs mer
Tidig morgon. Ut ut hotellrummet, värme, runt en liten oas av palmer så ligger det där. Underbara havet. Det glittrar perfekt och ja – det väntar på mig. Några timmar senare hänger jag på 20 meters djup, blundar och lyssnar. Det känns inte som vatten så varmt är det. 27 grader och det är bara smekande härligt mjukt. Jag stannar löjligt länge för att göra ett uppvärmningsdyk. Det känns som att komma… Läs mer
Jag är på väg till vad som var mitt andra hem. På väg till där jag gjort mina djupaste fridyk. Där jag klättrat, yogat, varit kär och olyckligt kär, älskat och hatat fridykning. Jag försöker minnas men minnena är hala, glider undan just när jag satt fingret på dem. Jag undrar hur havet kommer kännas och hur havet mår, hur vi kommer överens. Eftersom minnet sviker mig letar jag igenom gamla blogginlägg. Här… Läs mer
Annelie Pompe blogg 